Jakten har börjat...
Den är intensiv. Den är tuff. Den sker dagligen. Det är en riktig hetsjakt som bedrivs. Jag pratar givetvis om jakten på steg som ska ta oss till Paris. På skärtorssdagen fick alla anställda på klubben en stegräknare. Tanken är att den ska skapa ökad sammanhållning och samtidigt öka hälsomedvetandet bland de anställda. Jag diggade det här projektet stenhårt och gör det fortfarande MEN jag hade inte räknat med att ligga på plats 7 av 11 på den individuella listan över de som trampat flest steg. Jag har alltid sett mig som en ganska aktiv person, en person som far och flänger men så är tydligen inte fallet...
För att vi ska nå Paris den 16 september måste vi gå i snitt 9000 steg/dag. Tack och lov har jag en aktiv kille i mitt lag som gör att vi är med i matchen. För det är en viktig match, full av prestige och det är nu som tävlingsinstinkten vaknar till liv. Allt tjafs om att det viktigaste inte är att vinna utan att delta är borta. Det är kniven på strupen och varje gång jag öppnar luckan på min stegräknare hoppas jag att den ska visa femsiffrigt...Igår var jag mycket nöjd med min insats. Drygt 12 500 steg hade jag hunnit med under dagens lopp men det skulle visa sig vara värt ganska lite...Naturligtvis är andra frågan efter "Hur är läget?", "Hur många steg gick du igår?". Annica på mitt jobb svarade "Jo, igår blev det en del. Gick ett varv runt sjön och gick sedan och hälsade på min syster. På kvällen hade vi sedan möte ang utemiljön i bostadsrättsföreningen vilket gjorde att vi vandrade runt utomhus i ett par timmar så jag fick ihop över 23000 steg och då hade jag inte ens stegräknaren på mig under hela dagen"...Va fan, tänkte jag...
I skrivande stund visar stegräknaren 8997 steg och jag är ändå hyfsat nöjd. Efter jobbet stod den nämligen på 2557 steg så det blev en kvällspromenad i den svala marskvällen.
Som sagt jakten har börjat och jag är laddad till tänderna. Kommer förlita mig på uttröttningstaktiken. I början är alla på hugget och tycker det är kul. Nyhetes behag råder men sedan tappar folk intresset och då ska jag se till att klättra på listan. Om ett par veckor åker Uffe och jag till Spanien för att hälsa på mamma och pappa. Då kommer vi spela golf i minst fem dagar och en golfrunda ger ca 19 500 steg. Då blir jag livsfarlig...=)
Ha en skön kväll!
Kram
Sara
För att vi ska nå Paris den 16 september måste vi gå i snitt 9000 steg/dag. Tack och lov har jag en aktiv kille i mitt lag som gör att vi är med i matchen. För det är en viktig match, full av prestige och det är nu som tävlingsinstinkten vaknar till liv. Allt tjafs om att det viktigaste inte är att vinna utan att delta är borta. Det är kniven på strupen och varje gång jag öppnar luckan på min stegräknare hoppas jag att den ska visa femsiffrigt...Igår var jag mycket nöjd med min insats. Drygt 12 500 steg hade jag hunnit med under dagens lopp men det skulle visa sig vara värt ganska lite...Naturligtvis är andra frågan efter "Hur är läget?", "Hur många steg gick du igår?". Annica på mitt jobb svarade "Jo, igår blev det en del. Gick ett varv runt sjön och gick sedan och hälsade på min syster. På kvällen hade vi sedan möte ang utemiljön i bostadsrättsföreningen vilket gjorde att vi vandrade runt utomhus i ett par timmar så jag fick ihop över 23000 steg och då hade jag inte ens stegräknaren på mig under hela dagen"...Va fan, tänkte jag...
I skrivande stund visar stegräknaren 8997 steg och jag är ändå hyfsat nöjd. Efter jobbet stod den nämligen på 2557 steg så det blev en kvällspromenad i den svala marskvällen.
Som sagt jakten har börjat och jag är laddad till tänderna. Kommer förlita mig på uttröttningstaktiken. I början är alla på hugget och tycker det är kul. Nyhetes behag råder men sedan tappar folk intresset och då ska jag se till att klättra på listan. Om ett par veckor åker Uffe och jag till Spanien för att hälsa på mamma och pappa. Då kommer vi spela golf i minst fem dagar och en golfrunda ger ca 19 500 steg. Då blir jag livsfarlig...=)
Ha en skön kväll!
Kram
Sara
Kommentarer
Trackback
