Sara

Då sitter man på sitt kära kansli. Det har varit en ganska busy förmiddag med mestaddels trevliga gäster och medlemmar. Morgonen började väl inte alldeles lysande då jag vaknade 07.37 och skulle vara på jobbet 08.00 men det gick det med. Utan frukost i magen öppnade jag 07.59...

Precis som alla andra människor på jorden möter jag dagligen människor som för det mesta är trevliga och vänliga själar. De flesta människor hälsar artigt men det finns alltid dem som inte lyfter på huvudet och vänder blicken mot en och bara går förbi. Det värsta är när man vet vem människan är och hon vet vem jag är. Idag hände det på jobbet och i ett sånt läge har jag lust att öppna dörren, gå ut på trappan och vråla i en megafon: HEJ för fan! Jag menar hur svårt kan det vara att lyfta blicken och säga hej? Det tillhör i mina ögon vanligt hyfs, vanligt jävla folkvett. Ja, jag vet att det inte finns någon anledning att lägga energi på det men jag kan helt enkelt inte låta bli då jag till min natur är en ganska engagerad människa. Det kanske inte vore en så dum idé att istället för att alltid ha ett läppglans i väskan ha med en megafon så att man kan skrika lite på folk som man irriterar sig på? Tål att tänkas på...

Då var man inne på den sista timmen på jobbet. Idag har tiden bara rusat förbi och det känns skönt. Stackars Uffe mår inte så bra där hemma utan känner sig lite hängig. Det är säkert jag som smittat honom och jag hoppas innerligt att han slipper få den hostan som jag har. Den låter som en halv jordbävning...

Så kära vänner, jag önskar er en RIKTIGT bra dag och en förbaskat trevlig lördag!

Tack Ljungdahl/KrantZ för er support! Jag hoppas ni mår bra och att den lilla trollungen fått bada i Bredinge.

Kram
Sara