Ikväll blir det kamratkväll med dragspel och sång...
Gårdagen var minst sagt hysterisk på klubben! Idag har vi en tävling, SGF Senior Tour för H65, en tävling som pågår i dagarna två. Det är 75 snälla och 5 gnälliga farbröder som kommer och besöker oss. I går ägnade jag större delen av dagen till att samtala med domare, skriva ut flaggplaceringar, scorekort och lokala regler. Sedan dök ett antal frågetecken inför den kommande juniortävlingen nästa vecka upp....kvällen avslutades med att beställa 100 bananer och 100 äpplen för att till sist runt 20-tiden landa i grannarnas trädgård med en kall öl i handen...Underbart avslut på en mindre underbar dag...
Idag ringde klockan 05.50. Jag kände mig hyfsat pigg och var på jobbet strax innan 07...Morgonen inleddes med att instruera de som skulle vara startars idag. Jag förklarade att vad de skulle ha med sig och vad de skulle göra. Jag sa bland annat: "Ta med tre extra kuvert, eller förresten ta sex" var på en av gubbarna, en herre i 70-årsåldern säger "Du pratar så fint, det låter så härligt". (Ja, äntligen, tänkte jag. Äntligen tycker någon att småländska med inslag av blekingska faktiskt låter vackert...) "Tycker du det? Tack!". Ja, svarar gubben, det låter så härligt med sex....Det är lägre än Glocalnet. Jag säger som en kompis brukar säga: Ge dig nu!
Idag blir det en ganska lång dag på jobbet. Kvällen ska nämligen avslutas med en kamratkväll med underhållning. Underhållningen är en farbror som spelar dragspel och i eftermiddag ska vi på kansliet kopiera upp sånghäften. Inser ni vilken toppenkväll det kommer bli i bästa allsångsanda...=) Undrar om vi kära vänner skulle införa uttrycket kamratkväll när vi träffas och umgås...?
Jag känner att jag i min blogg måste nämna Ingemar Bergmans bortgång. Denna kulturgigant. Hela världen sörjer och det ska skapas museum, minnessajter och en massa annat. Nu ska jag vara ärlig. Jag har inte sett mycket av Bergmans verk men jag har förstått att det ska vara maffigt och mycket djupt. Såg en parodi en gång på Sjunde Inseglet där en gubbe sa att han var döden och att han skulle komma och hämta någon...
Men ärligt talat tyckte inte de flesta att Bergman var en arrogant och jävligt knepig gubbe som alltid sa vad han tyckte och ingen sa emot. Jag tvivlar inte på att han var en stor filmskapare, kanske en av de största genom tiderna. Vi tenderar att alltid hylla personer när de har gått bort och det tycker jag är lite småtrist. Hylla och fira medans vi lever, sörj när vi dör! Vila i frid Bergman.
Jag vill avsluta med att säga tack för alla inlägg och kommentarer - så kul att ni läser!
Skickar en kram till hela fam Herbertsson och hoppas ni haft en härlig sommar!
Vi hörs snart igen!
Kram
Sara
Pingvinstången blir min räddning
Runt 11.30-tiden kommer två killar in och vill ha hjälp med att justera sin HCP och vi samtalar lite. Var på den ena av dem säger att det är hutlöst att vi tar 300 kr i greenfee på en helg. Jag förklarar att vi har sänkt greenfeen med 100 kr från 400 till 300 kronor och att jag givetvis tycker att det är tråkigt att de inte är nöjda men att de samtidigt måste förstå att så som det har regnat är det inte konstigt att det är blött på sina ställen. Då kommer en go kommentar: "Vi har inte betalt nåt idag, vi hade fribiljetter"...Ja, herregud varför då klaga kan jag tycka. Sedan följer en diskussion om hur dyrt det blivit att spela golf och vilken klassport det är....SUCK! Jag ler vänligt mot dem och förklarar att det kostar att driva en golfanläggning. Titta på Bro Hof, där kostar det 1200 kr att spela. 1200 utbrister en av killarna. Det är ju inte klokt! Vem betalar 1200 för att spela i Borås? Bro Hof din idiot, tänker jag. Det jag egentligen vill säga innerst inne är: Börja spela boule då för fan! Men jag kniper och nickar bara vänligt...Jag står väl inte på Kompaniet och gnäller på priset när jag köper ett par jeans från Replay....Nä, vad tröttsamt men så inträffar något och precis som de säger i trissreklamen - plötsligt händer det...När jag tycker att det känns som jävligast så kommer jag på att jag har kvar en pingvinstång i min väska, en pingvinstång med min favoritsmak....Ferrari...Lyckan är total och lugnet infinner sig när jag i lugn och ro få inta min stång. Frågan är dock: Hur jävligt är det när man blir glad av en pingvinstång? Inte särskilt jävligt...=)
Förresten, gå gärna in och kika på Bro Hofs hemsida, http://www.brohofslott.se/, ser ganska läckert ut tycker jag! Ser ut att vara värt att betala 1200 kronor för att få spela där...På hemisdan står det att man efter 4 hål passerar Paviljongen och att man där kan passa på att ta en snabb lunch eller fika. De serverar bland annat sparris och parmesan eller en fransk våffla med sikrom, gräddfil och rödlök. Det är annat än en kanelbulle eller bullens varmkorv som vi serverar i vår kiosk på vår dyra bana...=)
Lev väl!
Kram
Sara
Dags att ta på sig de blå gummihandskarna...
Då var det söndag och även denna dag tillbringar jag ett par timmar på jobbet. Idag går tiden inte fullt lika fort som igår. Har redan tittat på klockan typ tre gånger och varje gång kunnat konstatera att det bara gått fem minuter sen jag tittade på klockan sist...Idag var det TUNGT att stiga upp och detta trots att gårdagen inte innhöll någon större mängd alkohol utan bara en massa mineralvatten. Snäll make som jag har erbjöd han att skjutsa mig till jobbet trots att det bara är typ 7 minuter på cykel men han insisterade och jag njöt i fulla drag den korta vägen i bilen till jobbet. Tack älskling!!!
Igår var Anna och jag och hälsade på Emma i Hällevik. Det var en fantastisk kväll med mycket skratt och det är alltid lika kul när man får träffa sina gamla kompisar. Det är vid sådana tillfällen man inser hur lyckligt lottad man är som har sådana vänner! Tack för att ni finns! Kändes lite vemodigt att åka hem på kvällen och krama om Emma och inse att det säkert tar ett tag innan vi ses igen, men sånt är livet men jag är kass på att skiljas - det känns nästan som att dö en smula...Jag sa nästan...
Nu är det fjärde gången jag tittar på klockan och den går inte fortare utan den säger bara att det är dags för mig och ta på de blå gummihandskarna och städa toaletterna i klubbhuset. Jag ber en stilla bön att ingen med bakismage har varit på besök...
Ha en skön söndag och kom ihåg vad Gud gjorde på den sjunde dagen...=)
Kram
Sara
Dissa läppglans- skaffa en megafon!
Precis som alla andra människor på jorden möter jag dagligen människor som för det mesta är trevliga och vänliga själar. De flesta människor hälsar artigt men det finns alltid dem som inte lyfter på huvudet och vänder blicken mot en och bara går förbi. Det värsta är när man vet vem människan är och hon vet vem jag är. Idag hände det på jobbet och i ett sånt läge har jag lust att öppna dörren, gå ut på trappan och vråla i en megafon: HEJ för fan! Jag menar hur svårt kan det vara att lyfta blicken och säga hej? Det tillhör i mina ögon vanligt hyfs, vanligt jävla folkvett. Ja, jag vet att det inte finns någon anledning att lägga energi på det men jag kan helt enkelt inte låta bli då jag till min natur är en ganska engagerad människa. Det kanske inte vore en så dum idé att istället för att alltid ha ett läppglans i väskan ha med en megafon så att man kan skrika lite på folk som man irriterar sig på? Tål att tänkas på...
Då var man inne på den sista timmen på jobbet. Idag har tiden bara rusat förbi och det känns skönt. Stackars Uffe mår inte så bra där hemma utan känner sig lite hängig. Det är säkert jag som smittat honom och jag hoppas innerligt att han slipper få den hostan som jag har. Den låter som en halv jordbävning...
Så kära vänner, jag önskar er en RIKTIGT bra dag och en förbaskat trevlig lördag!
Tack Ljungdahl/KrantZ för er support! Jag hoppas ni mår bra och att den lilla trollungen fått bada i Bredinge.
Kram
Sara
Då har man äntligen blivit en bloggare...
Efter en tids funderande så tänkte att det kunde vara kul att starta en egen blogg och skriva lite om mitt liv. Intressant? Det kan jag inte lova men håll tillgodo och välkommen in i mitt liv...=)
Det är sen fredag kväll och egentligen borde jag krypa ner under det varma täcket och sova mina åtta timmars skönhetssömn innan det är dags att återigen gå till jobbet. Men istället har jag blivit fast framför datorn. Min käre make har redan somnat in och det hör inte till vanligheterna att jag släcker lampan efter honom. Imorgon kommer mina underbara förlädrar och hälsar på. Dessvärre ska jag själv jobba så jag kommer inte kunna vara med och spela golf tillsammans med dem...=( Lite småtrist men Uffe får underhålla dem.
Imorgon eftermiddag ska jag och Anna åka till Hällevik och hälsa på kära Emma som ska lämna Sverige och kylan för Australien och värmen - på obestämd tid...usch! Så är det när kärleken inte har några gränser. Kul för Emma samtidigt som det kommer kännas så konstigt och ledsamt. Det ska i alla fall bli kul att träffa alla underbara vänner imorgon!
Nu hör jag Uffes tunga andetag som påminner mig om att det är dags att sova då det är en dag imorgon också, en morgon som startar 07.00 av att väckarklockan ringer...pip pip - det ser jag fram emot...=)
Sov gott!
Sara
