Sara

Redan söndag kväll vilket innebär att en ny arbetsvecka snart startar. Känns inte särskilt inspirerande men det brukar det sällan göra när det handlar om den berömda söndagsångesten. Idag har jag varit en smula seg. Gårdagens kräftskiva har givetvis ett finger med i spelet men det är väl så att som man bäddar får man ligga.

Matchen igår innehöll väl en hel del men visst saknade man ett mål eller två. Att få vråla tillsammans framför TV:n är oerhört tillfredsställande. Jag får medge att Zlatan var kungen på Råsunda igår. Han var magisk och det var verkligen ingen som kickade fotboll som han. Han var da man!

Det har blivit en hel del golf i helgen och jag kan bara konstatera att det finns något i mitt spel som är fantastiskt bra men det vill bara inte komma fram. Jag tar ett par dåliga beslut som kostar en massa slag. Det låter nästan som att jag är en tourspelare som har golf som yrke men riktigt så är det ju inte, tack och lov. I eftermiddags spelade jag 9 hål med Camilla, Fia och Jenny och när vi spelar blir det alltid en väldans massa prat mellan och under slagen vilket är mycket trevligt. Omedvetet tror jag att vi försöker slå bollarna så nära varandra som möjligt så man inte missar något viktigt som sägs. Skulle det vara så att man inte slår bollen dit de övriga ligger får man vädja att de trycker på pausknappen och det brukar fungera. Vi bestämde dock att vi skulle ses nån gång utan klubbor och det tror jag är en utmärkt idé.

Jag har precis sett mitt nya favvo program "Ensam mamma söker". Jag vet att det egentligen är fullkomligt bedrövligt men det är vansinnigt kul. Den här veckan var det altanbygge och Finlandskryssning som stod på programmet och som vanligt var det ett par som gjorde bort sig. Underbart!

Innan det är dags för mig att sova vill jag påminna er om hur tacksamma vi ska vara över det liv vi lever. Livet är många gånger en kamp. Det kan vara en kamp på fotbollsplanen eller en kamp på arbetet eller kanske rent av en kamp för att överleva. Blev kanske en smula djup nu men vi har en släkting som är mycket sjuk och när jag tänker på honom inser jag att man alltför ofta glömmer bort att njuta av det liv man lever här och nu. Jag inser också att de kamper som jag utövar i mitt liv är ingenting mot den kamp han går och hur hårt han fått och får kämpa. Så snälla underbara ni - NJUT och ta vara på livet!

Sov gott och kom ihåg att ni gör min vardag roligare att leva!

KRAMAR
Sara