Blått kan vara så himla gott...
Ibland ler livet lite extra mot en. Lyckan blir total och man känner hur livet leker. Igår var en sådan dag. Jag gillar inte att skryta, allra minst om mig själv, men idag tänker jag göra ett undantag. Jag tänker i dagens inlägg hylla mig, Sara Selander. Varför denna hyllning?
Igår spelades en 9 hålstävling på klubben, en damtävling, med Galvin Green som sponsor. För ett tag sedan fick jag upp ögonen för en sjukt snygg jacka från deras kollektion. En blå vindjacka som gick rakt in i mitt hjärta. Jag har flera gånger gått och sneglat på jackan men inte tyckt att jag har haft 2 000 kr över som jag inte vet hur jag ska spendera. Innan gårdagens start frågade jag lite skämtsamt tävlingsledningen vilka priser som skulle delas ut. "Första pris är en blå vindjacka". Min jacka tänkte jag...Den ska jag ha! Efter en lite svajig inledning med två bogeys lossnade spelet och på hål tre rullade dagens första birdie i. Efter nio spelade hål var jag tre över par och visste naturligtvis inte hur långt det skulle räcka. På prisbordet fanns fem fina priser och jag konstaterade att en regnhatt till mamma skulle jag nog kunna få med mig hem. Jag hade fel.
"Vinnare i A-klassen är Sara Selander". Jag fick en chock och gjorde nog ett sådant där "vinnare av en oscar uttryck". Tårarna var inte långt borta och den blå jackan låg vackert och väntade på mig. Så kära vänner, jag vill härmed meddela att jag är otroligt stolt över min prestation igår och det var inte långt ifrån att jag sov med jackan på...
En annan kul sak hände idag. Jag fick ett brev som innehöll ett blått introduktionskort. På baksidan av kortet står "detta introduktionskort är utfärdat till Sara Selander, Växjö GK, som är en betydelsefull person för Svenska Golfförbundet". Jo, jag tackar! Där växte man minst ett par centimeter...
Nu är det dags för lite långledigt. Vi som dock fyller en viktig funktion i Sverige måste givetvis jobba även på fredag men det gör jag mer än gärna för att bidra till att vårt samhälle upprätthålls...=)
Det ni just har läst och bevittnat kommer med största sannolikhet inte att ske igen, att jag skryter om mig själv och mina prestationer. Men jag kunde helt enkelt inte låta bli för jag sitter här och småler iförd min blå jacka och tittar stolt på mitt blå introduktionskort!
Ha en skön valborg!
Kram
Sara
Veckorna innan varvet...
I fredags spelade Växjös kanske bästa rockband, Bobby Silver, på Sports. Inför spelningen var vi ett gäng som laddade upp på Krusbärsvägen. Kvällens diskussionsämne blev "nakenhet" och avslutades i Asarum eller möjligen i Vekerum...På lördagen var vi och hälsade på mormor Villy och senare på kvällen hade vi familjen Selander på middag medan söndagen ägnades åt jobb mellan 7-11, besök av underbara syster och Kalle, löpning med Cissi och film "att göra en pudel".
Löpning, ja, nu börjar det dra ihop sig till VARVET. Fredagen den 16 maj åker vi, Uffe, jag, Cissi och Johan, upp och laddar inför lördagens lopp för att på söndagen återvända hem totalt utmattade. Så befinner ni er i Götet denna lördag, Norges nationaldag, hoppas jag på mycket stöd, för det kan verkligen behövas...
I går fick jag sällskap av Cissi som ser ut att ha toppat formen mycket bra. Snäll tös som hon är sprang hon i sakta mak i mitt tempo. Vi sprang två varv runt laken och efter ett och ett halvt varv säger Cissi: "Jag tror att jag ska testa och springa på lite. Men du Sara, ta det lungt och spring i ditt eget tempo". Hon vet hurdan jag är, det är allt eller inget. Men jag höll mig i schack. Sprang i mitt eget tempo och såg hur hennes vita ryggtavla försvann längre och längre bort. Hon liksom flög fram på lätta steg och jag kände mig som Ingela 58 år som är ute och joggar med sin vältränade dotter...Vid simhallen kände jag att jag hade krafter kvar och på något tunga ben ökade jag farten steg för steg och med glada tillrop från Cissi kom jag till slut i mål, stolt, en smula seg i benen men sjukt nöjd!
På lördag kommer jag att få experthjälp, Bobban Mr löpare, ska ta med mig på en riktig genomkörare på 17 km...hoppas jag överlever...
Efter att inte ha löpt på ett bra dag känner jag mig ändå motiverad och fast besluten att jag ska fixa detta. Anledningen till att jag ska göra det är för att få känna känsla att spinga över målgången och känna sig som nr 1. Jag kan, jag vill, jag ska!!!
Cissi, klart du ska köra klassikern - du fixar det!
Grabbar, ni kommer få det tufft, för bönan från Öland är i form...
KRAM
Sara
Kors i taket - killar gillar naket!
I am back! Jag är tillbaka i bloggvärden efter en veckas semester på varmare breddgrader. Under den tiden har jag kunnat konstatera en mängd saker och ting. Bland annat att jag inte är särskilt förändringsbenägen, har svårt för avsked, är starkare än jag trodde, har blivit 29 år, har fått en mycket finare trädgård samt att killar är väldigt förtjusta och roade av allt naket. Jag väljer att lägga störst vikt och energi vid det sistnämnda, killars förtjusning över naket.
Igår var det tjejträff hos Cissi med trisskrap. Cissi hade gjort himmelskt god tacos och den efterföljande chockladpuddingen gick inte av för hackor. TACK Cissi! Precis som vanligt pratar vi om allt mellan himmel och jord men avslutningsvis kom vi in på det här med att vara naken. För oss tjejer kan det kännas en smula jobbigt att visa sig naken inför andra. Det kan vara i simhallen, hos doktorn eller framför spegeln. Det känns helt enkelt inte bekvämt. Varför är det så? Naturligtvis finns en mängd anledningar till detta. Dels medias bild av hur en kvinnokropp ska se ut, dels vår egen självuppfattning. Killar däremot har sällan problem med att visa sig nakna. Efter hockey- eller fotbollsträningen tror jag att det är sällan man ser killarna försöka skyla sig och stå inne i ett hörn och duscha. Där är nakenheten något naturligt och avspänt. Det händer även ofta att lagfester blir nakenfester. Man tycker helt enkelt att det är kul att vara nakna tillsammans, fruktansvärt kul. Så vad har vi tjejer missat? Vad är det som är så kul med att se en naken kropp med bröst och mus eller en snopp?
Kanske borde vi tjejer ordna cocktailpartyn med teamat naket? Frågan är bara hur många tjejer som skulle uppskatta det? Att stå och hänga naken i ett kök hemma hos en tjejkompis och smutta på en Cosmo? Inte jag i alla fall. Jag går gärna på fest men behåller kläderna på!
Ha en skön eftermiddag i solen!
Kram
Sara
Hyllning till Brynäs och min man!
Då vi lever i landet lagom anses det en smula fult att skryta. Man ska helst vara lagom bra, inte sticka ut utan vara som alla andra. Att skryta om sina barn, föräldrar, sambo eller man ses inte med blida ögon i jantelagen men jag tänkte så här denna soliga fredag skita i det. För det finns en person jag vill hylla, en person jag vill skryta lite om, en person som jag är sjukt stolt över. Han ställer alltid upp, han ser alltid saker från den ljusa sidan, han tröstar mig när jag är ledsen, kramar mig när jag är trött, kliar mig på ryggen mest hela tiden, säger att jag är söt när jag känner mig trött och allmänt ful, skjusar mig både hit och dit och imorse ringde han och sjöng ett sångogram - killen jag pratar om är givetvis min man!
TACK UNDERBARA DU FÖR ATT DU FINNS!!!
Önskar alla en riktigt skön helg!
Kram
Sara
Klimathotet - kanske ett par röda skor?
På klubben har vi givetvis papperssortering men häromåret när vi rensade ut på kansliet hittade vi ett trasigt paraply, en yxa, en gammal jacka och lite annat smått och gott. Jag la det i behållaren för papper fullt medveten om att det inte skulle vara där men att killarna som slänger det säkert skulle upptäcka det och sortera det rätt. Det gjorde de inte men vakten på tippen däremot blev ursinnig och undrade hur i helvete man kunde slänga en yxa bland papper...
Jag är engagerad i mycket och brinner för många frågor. Men frågan om klimathotet har hamnat utanför min agenda och det är inget jag är stolt över men jag har helt enkelt inget intresse för det. Ja, jag vet att det borde ligga i mitt intresse om jag vill leva ett tag till på den här planeten och om jag har för avsikt att fortplanta och det har jag givetvis men jag saknar ändå glöden för miljön och klimathotet. Antar att inköpet av ett par nya röda skor för 129 kr inte bidrog till en ökad medvetenhet om vår miljö. Skorna var säkert gjorda av ett litet barn i Pakistan som får sitta och vänta på att den röda giftiga färgen på skorna ska torka samtidigt som han andas in de farliga ångorna som det medför. Det däremot kan jag ha en smula dåligt samvete för samtidigt som skorna är rysligt sköna...
Ha en skön dag!
Kram
Sara
Vad ska du göra om du har 225 kr över?
Om du har 225 kr över...Ha en bra dag!
Kram
Sara
Filmrecensent Selander hyllar och hissar...
Filmen heter 27 dresses och i huvudrollen ser vi Katherine Heigl, Izzy i Grey´s, som spelar söta Jane, en alldeles för snäll tjej som gör allt för alla andra men glömmer alltid bort sig själv. Filmtiteln bygger på att Jane varit brudtärna 27 gånger och när hennes sjukt jobbiga och puckade syster Tess ska gifta sig med Janes chef, som för övrigt Jane är vansinnigt förälskad i, börjar problemen uppstå. Tess vill nämligen att Jane ska vara hennes brudtärna...
Den här informationen får man ta del av innan man sätter sig i biografen. Så killar, glöm den här filmen! Den är verkligen inget för er. Igår satt en man i biopubilken, förmodligen ditsläpad av sin fru, och jag tror inte att han diggade filmen. För det är ingen film för killar eller män. Det är en romantisk tjejfilm, där boy meet girl, they fall in love, and we have a happy ending. Redan i första scenen vet man ungefär hur det ska sluta. Den är förutsägbar, den är så där sockersöt och rosenröd och den är i mitt tycke alldeles, alldeles underbar! Jag älskade verkligen den filmen! Det är en riktig feelgood film men den bjuder inte på några överraskningar. Men ibland kan det vara skönt, eller hur? What you see is what you get. Jag mös i biomörkret och jag hoppas att du också kommer att göra det...
Var inne på en sida på nätet och kollade lite kommentarer på filmen. Så här skrev en kille: "Så sjukt pinsam. Man blir lite illamående över hur förutsägbar den här. Hade det inte varit för koola Katherine är det två förlorade timmar av mitt liv"...Killen, vad fan tror du att du ska få se när du sätter sig och glor på en romantisk komedi med "koola Katherine"? Lite naket och en massa action?
Så kära vänner, vill ni se en riktig feelgood film med ingredienser som en söt kärlekshistoria, pirr i magen och flera goda skratt kan jag varmt rekommendera 27 dresses!
Ps. Syrran, han var verkligen INTE lik JM...=)
Ha en skön kväll!
Kram
Sara
Var det bättre förr?
Idag har jag del av dagen roat mig med att titta på Melodifestivalen 50 år - favoriterna. Hysteriskt kul att se bidrag som 1+1 är 2 med Bel air, Alexandra med Sound of music, ABC med Anna Book, Dover Calais med Style och Johnny Rocker med Magnus Uggla. Vilka kläder, vilka frisyrer, vilka låtar - Underbart! En av kvällstidningarna beskrev Nanne och Angeliques entré till låten Alexandra så här: "In på scen kommer en pudel och en afgahnhund - fantastiskt kul! För det är bara att konstatera att på det glada 80-talet var det ingen tvekan om att pudelfrissan rockade, Tommy Nilsson, Lisa Nilsson och Nanne Grönvall var alla pudlar.
Vad är den största skillanden idag och förr i Melodifestivalsammanhang? Den levande orkestern så klart! Jag saknar Anders Berglund och hans taktpinne. Det var stil och klass. Men på det stora hela, vad det bättre förr? Tveksamt, men en sak är säker - det är verkligen hysteriskt kul att dyka ner i Melodifestivalarkivet för det finns hur många gobitar som helst...=)
Pudeln och Afgahnen...=)
Ha en skön kväll!
Kram
Sara
